Från Sveriges västkust genom Caledonian Canal och vidare söderut

Detta är en sammanfattande redogörelse för vår väg från Göteborg via Caledonian Canal i Skottland och vidare till Irland, med tanken att den kanske kan vara till hjälp för andra som funderar på att ta samma väg.

Från Göteborg är det drygt 100 nm till Lindesnes som är Norges sydligaste punkt. På grund av vädret valde vi att istället för att gå direkt dit gå norrut längs Bohuskusten till Lysekil och därifrån över till Risör i Norge. Där är det 80 nm över Skagerrack och vi gjorde det på 15 timmar. Tyvärr fick vi stark vind från sydväst som gjorde det till en jobbig överfart. Risör och hela Norges sydkust är mycket vacker och erbjuder möjlighet att gå inomskärs nästan hela vägen, ungefär som i Bohuslän. Blindeleja är vackert, men där finns en bro som är 19 meter.

Lindesnes kan vara knepigt att passera vid västlig vind. Vi hade tur och passerade i bleke. Räkna med att kunna behöva vänta in bra väder för passagen om den inte sker långt ut till havs.

Efter Lindesnes kan man välja nästan vilken hamn som helst som utgångspunkt för översegling till Skottland. Farsund har en mycket trevlig gästhamn och bra bunkringsmöjligheter. Egersund är inte lika fin by, men ligger något bättre till. Gästhamnen är skyddad, men inte så mysig om man blir liggande länge. Vi har själva inte sett Kirkehavn, men hört att där är fint.

Vi fick vänta en vecka på ett bra väderfönster för överseglingen. Från Norge till Peterhead, som är närmaste hamn i Skottland, är det 260 nm från Egersund och 285 från Farsund. Vi kalkylerade med 6 knop i genomsnittsfart vilket innebar att vi var tvungna att ha ett väderfönster på två dygn. Vad ett väderfönster är varierar förstås med besättning och båt, men vi ville helst inte ha vind över 12 m/s och i vart fall inte kryss. Viktigare än vinden är dock vågorna som ju helst inte skall vara över 2 meter från fel håll. Vi gick kl halv elva på kvällen från Egersund och var framme i Peterhead på tidig eftermiddag.

Peterhead i Skottland är en enkel hamn att angöra, men ingen stad värd att besöka i övrigt. Marinan ligger inne i en stor fiske- och offshorehamn och kan angöras i vilket väder och vilken tidpunkt som helst. Man går in genom ett par enorma breakwaters och där innanför kan man ta fram fendrar och lugna ner sig inför tilläggningen. I marinan ligger man vid rejäla pontonbryggor och det fanns gott om plats när vi kom. Anropa marinan på VHF så får ni hjälp att hitta en plats. Där finns dusch och toa, men inte mycket mer.

Från Peterhead är det 96 nm till Inverness. Det går att göra på en dag, vi startade kl sex på morgonen och var fram halv nio på kvällen, men det gäller att ha vinden med sig eller dra på med motorn. Strömmarna runt udden märks men är inte något stort problem. Hamnarna längs vägen är små och det är inte många man kan gå in i med en större båt. Whitehills och Lossiemouth har vi hört är trevliga, men den båten som gick in där hade 170 cm djupgående.

Inverness är en ganska trevlig, men lite sliten stad. Marinan strax före ingången till kanalen är välskött och man ligger på samma rejäla pontonbryggor som i Peterhead. Det är 20 minuters promenad in till stan. Ett alternativ i bra väder kan vara att gå lite förbi kanalmynningen och ligga på ankare om man kommer sent. Kommer man innan 1800 anropar man kanalen på kanal 74 och ser efter om det går att slussa in och sedan sova inne i kanalen.

I första slussen betalar man avgiften, 261 GBP för våra 40 fot, och får en nyckel till toaletter längs kanalen samt en karta och information. Personalen är överlag väldigt trevlig och hjälpsam. I kanalen betalar man inga hamnavgifter.

Har man bråttom gäller det att slussa in tidigt för att hinna förbi broarna i Inverness som stänger vid i rusningstrafiken. Vi slussade in halv elva och fick vänta ett par timmar innan vi kom ut ut Inverness.

Kanalen är enkel att navigera i. På vissa håll finns det gröna och röda pinnar, men de syns tydligt på kartan man får vid inslussningen. Vi kände inget behov av att ha någon egen karta eller specialsjökort.

I kanalen finns många ställen att övernatta på. Vi låg första natten på en boj i Loch Ness. Bojarna är ganska enkla att hitta och det är bara att plocka upp linan som sitter fästad i själva bojen. I Loch Ness finns det inte så bra möjligheter att stanna för att besöka Loch Ness Visitor Center nära Urqhart Casle, men lär om Nessie på Internet under passagen genom sjön istället och gå nära så ser ni ruinen efter borgen från sjösidan istället. Andra natten låg vi i Fort Augustus som är en trevlig och mysig liten by med flera pubar och en hyfsad mataffär vid bensinstationen. Det går att ligga både före och efter slusstrappan, men före är det mysigast. Räkna med två timmar för att komma igenom slusstrappan.

Man passerar tre sjöar och alla bildar vindtunlar som gör att det kan blåsa rejält. Vi hade 18 m/s som mest, och då blir det faktiskt en del sjö också. På Loch Ness, den största sjön, kan det tydligen gå tre meter höga vågor, något vi dock såg lika lite som sjöodjur av.

Tredje natten låg vi ovanför slusstrappan i Banavie, Neptunes Staircase. Där är det lite ödsligt men för all del en helt ok plats att ligga för natten. Det finns en pub ett par hundra meter nedanför slusstrappan som man kan promenera till.

Sista natten kom vi att ligga precis innanför utslussningen eftersom vi fastnade i slusstrappan fem timmar på grund av en trasig svängbro. Det var tydligen ovanligt, men kan alltså hända.

Har man bråttom igenom kanalen bör man vara uppe tidigt och slussa med första slussningen då det är färre båtar som är ute. Kontakta slusspersonalen en stund innan, på vhf kanal 74 eller direkt om ni ser dem. Tempot i kanalen är stillsamt, det märks att det är en attraktion i sig att färdas på kanalen och att den inte betraktas i första hand som en transportsträcka. För oss tog det tre hela dagar, men hade gått lite snabbare om vi inte hade haft otur med sista bron.

Slussningarna är ganska enkla, men var beredd med långa linor. Minst två stycken som är 10 meter behövs. Vi tyckte det underlättade med en springtamp på mitten som drogs föröver och ut fören också. En fenderbräda är nästan nödvändigt för att skona fendrarna som annars tar mycket stryk på de skrovliga väggarna.

Som helhet är kanalen trevlig och lugn att färdas i och vi kan rekommendera den som ett avbrott till havsseglingen. Hör gärna av er till oss direkt om ni har ytterligare frågor som vi kan hjälpa till med!

Från kanalmynningen i väst är det fyra timmars segling till Oban. Oban är trevligt och har en mycket bra mataffär i Tesco, fem minuters promenad från kajkanten. Vi låg i Oban Marina på ön mittemot staden, men därifrån får man gratis sjötaxi över till staden. det fungerade bra och vi tyckte vi låg utmärkt där.

Från Oban gick vi på en dag ner till Port Ellen på Islay och väntar nu på att utforska ön en dag innan vi går vidare ner mot Irland.