Ekonomi

Vad kostar det att långsegla? Alla pengar man har, enligt många. En mycket rudimentär och ofullständig undersökning bland de andra långseglare vi mött visar dock att de flesta har en budget mellan 50 och 80 euro om dagen för hamnavgifter, diesel, mat, nöjen och vardagliga utgifter. Vi har försökt hålla 80 euro om dagen, men inte lyckats riktigt. Orsaken är sannolikt att vi bara är ute ett år och därför dels vill hinna med mycket under det här året, dels är mindre vaksamma på utgifterna eftersom vi vet att vi kommer hem och får inkomster igen.

De flesta som är ute på mer obestämd tid försöker hålla mer i pengarna än vi känner att vi måste, och dessutom ligger de stilla längre på olika ställen och gör färre utflykter. På det sättet sprider de ut sina utflykts- och nöjeskostnader över längre tid, vilket blir mindre varje månad. Genom att ligga stilla länge blir livet gradvis billigare också, genom att man lär sig var de man hittar billiga tomater och man redan har gått på alla museer.

Bland utgifterna är hamnavgifter den största. Vi har betalat i genomsnitt 20 euro per natt för våra nätter hittills, med 66 euro som dyrast på Ibiza och alla gratisnätter på eget ankare som billigast. Tre månader i Licata kostade 10 euro per natt eftersom vi betalade för ett långtidskontrakt. Det är nog ganska billigt med medelhavsmått mätt.

Påfallande många finansierar sin segling till stor del genom att hyra ut en eller fler bostäder i sitt hemland. Det gör ju även vi genom att hyra ut vår lägenhet. Jag antar att det är en tecken på hur bostadsmarknaden ser ut på många håll i västvärlden. De som haft tur eller tid på sig att köpa en bostad sitter på en stor tillgång, som kan omsättas till en månadsinkomst. Med tanke på att det är ganska billigt att leva på sin båt och hur hyresnivåerna ser ut på många håll blir hyran en stor del av finansieringen.

Ingen av de vi mött har sagt att de säkert kommer segla för evigt. De flesta tror de kommer återvända till landlivet inom två till fem år ungefär, ofta när de tror att pengarna definitivt kommer vara slut. Vi har dock mött flera som redan varit ute och seglat betydligt längre än så.

Det är väldigt olika hur mycket pengar olika besättningar spenderar på nya prylar och underhåll av båten. Ju längre man har seglat, desto mindre spenderas på detta. Kanske för att man redan köpt alla nya prylar och känner sin båt väl, men tyvärr i en del fall för att man något slutat bry sig om skicket på båten. Exempel på sådana båtar finns i de flesta hamnar, ibland övergivna, ibland med någon skäggig halvprillig man med en plan att segla iväg till våren, så fort ankarspelet är fixat. Och revan i storseglet, och den där rostiga kölbulten och så vidare.

Det är populärt att uppmuntra till långsegling genom pigga uppmaningar att sticka med en gång i den båt man har och inte tänka så mycket på pengarna, det finns ju ankare och man kan plocka kokosnötter på stränderna. Jag tror dock att även om man förstås inte behöver ha en förmögenhet på banken och köpa tre extra av allt i reserv, är det bra att inte resa med för snål budget. Spara gärna på hamnavgifter och dyra restauranger, men det är synd att när man väl är framme på en vacker plats inte ha råd att betala inträdet till det kända museet eller hyra en bil någon gång för att köra upp i bergen. Jag tycker det har känts ofullständigt och lite rumphugget de gånger jag har rest på det sättet. Det är förstås ett tydligt tecken på att jag har blivit medelålders förnuftig, men jag föreslår att om möjligt spara ihop en lite större buffert innan avresan istället, även om det går på tvärs med den hurtiga stick-med-en-gång-filosofin.

I natt ligger vi i Syrakusa. Vi kom hit för två dagar sedan och ligger längs stadskajen. Här är det gratis i fem dagar, men det finns ingen el eller färskvatten. Syrakusa är dock lika fint förutan det och dessutom har vi ju ett elverk och 450-liters vattentank som var fylld när vi kom. Första natten låg vi längsides, men igår kväll blev vi uppmanade att lägga oss med eget ankare i hamnen och aktern mot kajen. Vi blev varse detta när vi kom hem sent efter en bättre middag med seglarvännerna Jo och Haydn på restaurang, men oaktat den sena timmen förtöjde vi om. Vi var klara halv två på natten och kröp nöjda till kojs eftersom det skulle blåsa upp tidigt idag. När vi vaknade var det fortfarande kav lugnt. Nu låg vi dock som vi skulle och när det senare började blåsa rakt in mot kajen var vi glada att ligga med fören mot vindriktningen.

  

Vinden ökade dock betydligt mer än prognosen förutsagt och det har varit en delvis nervös eftermiddag då vi inte vågar lämna båten inför risken att ankaren skulle dragga och vi skulle slå in i kajen. Nödmanövern om något skulle hända är att snabbt slå på motorn och köra rakt ut, mot vinden, men med förtöjningarna i kajen kvar. På det sättet hålls båten ut och vi skulle ha tid att lägga om ankaret, hur det nu skulle gå till. Våra seglarvänner hade otur och fick problem med sitt ankarspel. Det innebär att de inte kan använde det för att dra sig ut från kajen, och när vinden ökade låg de för nära. Tillsammans lyckades vi till slut dra in en del genom att fästa en tamp i kättingen strax bakom ankarklyset och vinscha in den samtidigt som vi gradvis flyttade fram ankarkroken som avlastar spelet.

 

Det här inlägget postades i Teknik, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *