Hej då Sicilien!

Vissa platser lämnar vi med mer vemod än andra. Hamnen Riposto på Siciliens ostkust är en sådan. Hamnen är skyddad och välskött, förhärskande vindar svaga, grönsaks- och fiskmarknaden nära och ett bra bageri ligger på torget, två steg längre bort. Catania är 20 minuter längre söderut med lokaltåget och Taormina 15 minuter åt andra hållet. Etna tronar över allt.

Marinapersonalen är på sedvanligt sicilianskt sätt generös med hjälp och lätt att engagera. Jag hade sedan ett par dagar ont i ena benet och misstänkte efter lite googlediagnosticerande att det kunde vara en släng av klämd ischiasnerv. Sannolikt orsakad av stillasittande och någon snedbelastning. Jag frågade på hamnkontoret om de kände till någon kiropraktor i staden. De två kvinnorna bakom disken inledde omedelbart ett regelrätt förhör om varför jag behövde en sådan och när de fick klart för sig var jag hade ont började de förklara hur jag hade fått ont, att kotknackare var odugliga samt att den enas kusin i Fiumefreddo hade behövt åka till Palermo för att få hjälp. Under tiden anslöt Alfredo, en av hamngubbarna och berättade med sträckt ben att han hade opererat knät för tio år sedan. Två övervintrande seglare förklarade att även hundar har en ischiasnerv. Det var inte långt ifrån att jag hade fått lägga mig ner på en soffa och visa hur jag inte kunde röra benet. Alla ringde runt till olika bekanta för att höra om de visste på råd. Till slut fick en av kvinnorna tag på en granne som kände till en osteopat och som kanske kunde skaffa fram telefonnumret efter lunch. Jag tackade, gick tillbaka till båten och googlade fram telefonnumret till osteopaten, beställde tid på eftermiddagen och tog en promenad. Då släppte smärtan helt och jag kunde avboka besöket.

Det enda som inte är på topp är priset, 55€ per natt är lite för dyrt för att vi skall kunna ligga där för länge tyvärr. På hamnkontoret är de vana vid gnällande om avgiften. Italien är tyvärr dyrast i Medelhavet. ”Det beror på att båt ses som en lyx här, inte som i norra Europa där det är mer som att ha en bil eller en tvättmaskin.” som de uttrycker det, oklart med vilken bakomliggande kunskap. Det visar sig dock att ett kontrakt för tre månader under vintern inte hade varit mer än marginellt dyrare än i Licata. Nästa gång vi skall övervintra på Sicilien ligger Riposto definitivt högst på listan över vart vi skall styra kosan.

Riposto blev den första platsen vi satte foten på Siciliansk mark på i höstas, och även den sista nu på våren. Efter att ha lagt oss en natt på svaj strax nedanför Taormina vaknade vi av att kölen slog i botten! Katastrofläge proklamerades och vi kastade oss upp för att komma iväg innan hela båten slogs sönder. Nu var det inte riktigt så illa. Botten var mjuk fin sand och vi bumpade bara i ett par gånger eftersom vi hade vridit med vinden under natten. Men snabbt iväg kom vi i alla fall!

Det blev en lång dag genom Messinasundet upp till en liten fiskehamn i Kalabrien där vi ligger gratis på en stängd bränslekaj. Medelhavet har i stort sett inget tidvatten, men just i Messinasundet kan det märkas en viss ström som kan gå upp till som mest 4 knop. Vi hade 3 knop motström och fick kryssa genom strömvirvlar som bildas då det varmare vattnet från Thyrrenska havet norr om sundet tränger ner och flyter upp till ytan. Inget farligt, men lite jobbigt, särskilt i kombination med kuling i byarna och en kraftig gammal sjö från ett oväder längre söderut.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Hej då Sicilien!

  1. Eva Runhammar skriver:

    Uppskattar det cicilianska engagemanget! Det känns tryggt att du är i goda händer!
    Jag läste högt för Britt som skrattade gott.

  2. Stefan skriver:

    Ha ha ha, vilket roligt beskriven ischias-äventyr! 😀

  3. Annie Runhammar skriver:

    Hej!
    Trevligt att man engagerar sig i Kalles hälsa, men jag känner igen det där obehaget när andra försöker att helt ta över kontrollen över ens liv och hälsa! Så bra att promenaden hade en sån helande effekt – eller var det hotet att bli omhändertagen av välmenande italienare som påskyndade läkningen?

    I en senare skriven blogg, läser jag om regn och kyla. Vi brukar titta extra på europavädret både i ZDF och SVT och kan emellanåt konstatera att när vi haft en lång rad soliga (men kyliga) dagar i Göteborg, har ni haft regn.

    Kalle fyller ju 47 på söndag. Tänker ni fira?

    Ha det gott och kom snart hem!
    Annie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *