Karneval, mozzarella och Etna

Senaste tiden har varit en blandning av stillhet i båten och plötsliga utbrott av aktivitet och utflykter. Vi har haft en hyrbil och körde till Sciacca, en stad två timmar västerut på kusten, tillsammans med David och Sarah, ett engelskt par i en katamaran här i hamnen. I Sciacca har de en känd karneval som drar besökare från hela Sicilien. Förutom att många klär ut sig till allt från spiderman till döden och Pulcinella, är höjdpunkten årets vagnar med figurer från den aktuella politiken i Sciacca, på Sicilien, i Italien och i världen. Tåget inleds traditionellt med Pepe Nappa, en grönklädd och glupsk latmask från comedia dell’arte som staden identifierar sig särskilt mycket med.

  

Enligt traditionen bjuder Pepa Nappa på vin och korv och på hans vagn hade de tänt upp ett rejäla grillar som matades med ett par flaskor tändvätska för att få lite fart på elden. Säkerhetsarrangemangen var av bästa sicilianska sort under tiden de drog hela ekipaget genom de smala gränderna och langade ut salsicca till alla som knallade runt mellan vagnarna.

 

På vägen till Sciacca passade vi på att besöka Favara, en grå och trist liten landsortsby som länge enbart förknippades med en maffiamassaker där i början av 1900-talet. Ett par ungdomar har dock beslutat sig för att försöka rycka upp staden med hjälp av ett ambitiöst projekt som är något slags blandning av museum med en utställning om japansk compact living, ett ekologiskt kafé, som dock var stängt, en arabisk trädgård i betong och andra mer eller mindre märkvärdiga installationer. Det finns faktiskt en hel del liknande initiativ för att vrida Siciliens rykte, och kanske även utveckling, åt ett mer positivt håll än vad som vanligen kommer fram i rapporteringen.

Hemma i båten har vi mest ägnat oss åt olika kulinariska övningar, bland annat tillsammans med våra italienska vänner Ruggiero och Stefania som bor i grannbåten. De har tagit till sin uppgift att föra oss rätt i det italienska köket och tog med sin pastamaskin en kväll så vi kunde göra färska penne rigate.

Vårt svenska svar blev kanelbullar efter att vi äntligen lyckats komma över lite kardemumma som annars är helt okänt här. En norsk båt hade lite över som vi kunde få. Kavlandet skedde med en flaska Nero d’Avola.

 

En femma prima brunt

Den genuina mozzarellan tillverkas i de utdikade malariaträsken norr om Napoli. Bufflar kan kännas som ett ovanligt inslag i den italienska faunan, men de vårdas ömt och noggrant för sin värdefulla och feta mjölk som behövs för den riktiga mozzarellan. Den skall ätas pinfärsk samma dag och den plastiga varianten som säljs i butiker i resten av världlen har lite gemensamt med den riktiga varan. Vi åkte till en masseria strax söder om Ragusa där de också håller bufflar, och även om det är på Sicilien och inte i Campania gör de mycket god mozzarella även här. Vi klev in i restaurangen och utan att vi fick någon chans att beställa kom kyparen med den ena rätten efter den andra. Enkelt och dagsfärskt, och otroligt mycket. Vi åt oss mätta redan vid förrätten på provoletto di bufala, mozzarella, tomatsallad och prosciutto men rätterna fortsatte att komma och rundandes av först med cannoli och limoncello.

Från bufflarna åkte vi mot Etna och sov i Nicolosi, som är en liten by vid vulkanens fot. Det var kyligt och faktiskt en minusgrad på morgonen, men vi bäddade ner oss under täckena på bed and breakfasten och åt mozzarellarester medan vi kopplade av till en skränig italiensk pratshow och en ännu skränigare politisk utfrågning på tv:n.

Dagen därpå var det strålande sol och vindstilla nedanför vulkanen. Vi körde upp längs vägen mot linbanestationen på 1900 meters höjd där man börjar sin bestigning. Mitt på vägen körde vi rakt in en trafikstockning där alla hade kört fast i snön. En lång rad personbilar stod fastkörda redan när vi kom, men snart kom två turistbussar och trängde sig fram i fel fil innan de körde fast och effektivt blockerade hela vägen. Längst fram stod en liten lastbil med sommardäck och två bajamajor på flaket. En patrull skogspoliser dök upp men gjorde inget för att organisera kaoset. Vädret var strålande fint och alla var nöjda och glada. Den ende som slet så svetten lackade var en man som sålde och monterade sanslöst överprissatta begagnade snökedjor.

 

80 euro för ett par snökedjor kan vara helt rätt pris när efterfrågan är på topp

Även vi fick bita i det sura äpplet och hala fram plånboken för att kunna komma vidare. Hyrbilens sommardäck förslog inget alls i uppförsbacken. B&B föreståndarens fråga på morgonen om snökedjor hade känts ganska fånig då, men klingade i bakhuvudet när vi betalade. Troligen hade vi kunnat köpa kedjor i byn för en fjärdedel av priset.

Det visade sig dock vara väl värt att köpa oss fria för att komma fram och upp på Etna. Etna är 3300 meter hög och Europas mest aktiva vulkan. Med jämna mellanrum ödeläggs en stor del av Sicilien, men nuförtiden finns det mängder av seismiska stationer som skall fånga upp alla små skakningar och varna i tid. Varningarna hjälper ju dock inte husen även om husägarna kan rädda sig själva. Många anser faktiskt att det är politikernas fel när deras hus raderas ut, lite oklart varför, men italiensk politik är komplicerad.

”Tack regeringen” skrivet på husväggen av en inte så nöjd medborgare, som ansåg att en uppbyggd barriär som skulle styra undan lavan ledde den lite fel.

Hela linbanestationen sveptes bort av en lavaström 2002, men är nu återuppbyggd. Det är faktiskt ett ganska effektivt sätt att förnya bebyggelsen, här i ett land där det finns gott om  gamla nerrasade hus som borde fraktas bort.

Vi hade tur och fick se ett par små utbrott. Plötsligt smällde det till lite och en rökpuff dök upp. Molnet blåste rakt över oss och vi fick lavagrus i ögonen och det luktade svavel, men ingen stad blev utplånad den här gången. Sedan kom det fyra till små utbrott under dagen vi var där.

 

Vi åkte upp till 3000 meter med snömobiler och såg den största kratern, som dock är lugn sedan länge. Det finns ett hundratal kratrar runt om hela vulkanen och det är de små ettriga längre ner på sluttningen som bedöms som farligast och där nästa rejäla utbrott kommer att ske.

Senaste utbrottens hall of fame

 

 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Karneval, mozzarella och Etna

  1. Annie Runhammar skriver:

    Som vanligt roligt att läsa er småironiska skildring av siciliansk säkerhetskultur! Bilturen upp på Etna verkar fantastisk och ni verkar ju ha skapligt väder, fast vi ser på nyheterna att det är ovanligt kallt även i södra Europa.

    Här hemma kan man ana lite vår – det blir i alla fall ljusare, även om temperaturerna även dagtid rör sig runt nollan och vi får snö var tredje dag! Den regnar förvisso också bort, men när det fryser på natten blir det krångligt.
    Njut av livet så ses vi till sommaren!

    Annie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *