Porto, en bedagad charm

Porto är Portugals andra stad (och den som givit landet dess namn, från romarnas Porto Cale) med 1,5 miljoner invånare i Storporto. Metro-nätet täcker en stor del av kusten norr om staden så det är fullt möjligt att ligga i hamn i Lexioes eller Povoa do Varzim och ändå ta metron in till Porto. Vi valde att ligga i marinan inne i Porto, på södra stranden av floden Douro, trots att priset verkar närapå vara satt för att avskräcka från besök. En tröst i det sammanhanget är att medlemskap i OSK ger 15% rabatt! En annan att marinan är otroligt trevlig och välorganiserad. Personalen vid ”check in” pratar utmärkt engelska och kan inte nog anstränga sig för att svara på frågor och vara till hjälp, marineros kommer ut och möter i en gummibåt för att hjälpa vid tilläggning, platserna är breda och knaparna fastskruvade. Eftersom det hade kostat att ta tåget in från andra hamnar känns prisskillnaden ändå rimlig med tanke på mervärdet i att ligga direkt inne i staden.

Fåtölj i tvättrummet!

Marinan delar ut en kupong som ger ett fritt portvinsprovarbesök på Churchills vineri. Det utnyttjade vi redan morgonen efter att vi anlänt och blev både generöst och trevligt trakterade, trots att vi missade guidningen på engelska. Lika bra det, faktiskt, eftersom vi då fick en snabbare och egen visning av tunnorna.

Vi fick från första parkett uppleva riktigt bra Hafenkino när en 62-fotare på väg in i hamnen plötsligt fick ett rep i propellern och inte kunde manövrera. Vi såg båten komma glidande mot oss i vårt hörn och skojade om att den kommer krossa båtarna i vårt hörn, men gradvis satte vi skrattet i halsen och fick istället rycka ut och hålla fendrar och greppa linor för att hjälpa till att baxa in båten på en plats i närheten. Som tur var blåste det lite och var ingen ström just då, men besättningen på båten var tydligt stressade och rusade runt som illrar innan förtöjningarna var på plats. Det har vi full förståelse för, vi hade sannolikt varit ännu värre. När allt var klart kom de och tackade för hjälpen och man kunde nästan ta på deras känsla av att kunna pusta ut.

Tryggt förtöjda

Porto är en myllrande och lite sliten stad med mycket bedagad charm. Vid sidan av nya hus står gamla övergivna och staden verkar framvuxen utan någon större planering, dessutom i tre dimensioner. De flesta städer är ju någorlunda utplattade, medan gatorna i Porto går upp och ner över ett otal branta kullar. Från marinan kan man promenera längs södra stranden på en promenadväg och sedan över Dom Luis I Ponte, en ikonisk bro ritad av en lärjunge till Gustave Eiffel. Ett alternativ till promenad är att ta taxi till brofästet, vilket inte kostar mer än färja och spårvagn för två personer. På andra sidan bron öppnar sig Ribeira, Portos gamla stadskärna, späckad med trånga gator, butiker som ser ut att vara från 1920-talet, caféer och historiska byggnader, samt givetvis alla moderna butiker man känner igen från andra storstäder också. Människor vi möter är trevliga och det vilar en avspänd och vänlig stämning över det vi sett av staden. Flera gånger har vi blivit positivt överraskade av hjälpsamheten hos de vi möter, samt hur bra alla är på engelska!

Tillsammans med familjen på vår kompisbåt Balu, som vi slagit följe med, utforskade vi myllret och avslutade på en bra restaurang som vi hade tur att få ett bord på. Klockan åtta kastar sig alla portugiser in på en av alla restauranger och fyller snabbt upp dessa så det gäller att ha lite tur.

Precis bredvid marinan finns en allmän tvättinrättning. Dock inte med tvättmaskin och torktumlare utan här gäller handkraft och gammal hederlig tvättlina.

I morgon är vår plan att segla vidare ner mot Lissabon, men med ett par stopp på vägen. Vi väljer att inte segla i mörkret här eftersom det finns en massa fiskeredskap och fiskebåtar utan ais som vi helst inte vill krocka med. Vid segling längs Portugals kust gäller det att hålla kolla på dyningarna och dimma, men även tidvatten och vind som kan påverka möjligheterna att komma in eller ut ur hamnarna. En sida som kan vara till hjälp är Marinmyndighetens uppdaterade karta över statusen på hamnarna: http://www.marinha.pt/pt-pt/servicos/informacao-maritima/Paginas/Estado-Barras.aspx Bara på portugisiska, men de gröna, gula och röda flaggorna är tydliga nog.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Porto, en bedagad charm

  1. Eva Runhammar skriver:

    Betänk att en gång för länge sedan, var Krister och jag på ett litet fartyg som bland annat gick till Porto. Landet var fortfarande en diktatur med Salazar i spetsen. Allt var otroligt billigt, men det gick inte att diskutera något känsligt, men portvin kunde man dricka! Man fick inte ha med sig så mycket pengar i land, men pengarna räckte och blev över!

    • Alila skriver:

      Ja, det är lätt att se att utvecklingen gått hoppvis här. Mycket är fortfarande gammalt och slitet, men som sagt mycket nytt finns också och de tar hand om det gamla lite här och var i alla fall. Fortfarande gäller det att inte ta med så mycket pengar iland. De riskerar att ta slut snabbt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *