Treguier

Treguier är en liten mycket bretonsk stad med medeltida anor. Staden ligger en bra bit upp i en flod så det gäller att beräkna inseglingen för att få med sig tidvattensskillnaden på åtta meter.

 

Vid ebb ligger flodbankarna som stora lerfält kring en liten rännil av flod i mitten, medan vid högvatten är floden är bred och går ända upp till träden. Vi kom hit efter en mycket lång dag med något slags felberäkning av tidvattenströmmen så vi fick kämpa på onödigt länge. Väl här trivs vi dock utmärkt! Förutom den gamla fina staden med boulangerier, creperier och små vackra torg finns det en helt igenom ekologisk-rättvise-krav-snällmotallt mataffär i hamnen. Kanonfin och med möjlighet att köpa i stort sett allt som en mer vanlig butik kan erbjuda, men i mer hållbar tappning. Midsommarlunchen bestod dock främst av sill från IKEA i Portugal.

Vi hyrde en liten risig Renault från en lokal bilverkstad och körde och hämtade en synnerligen lätt packad Klara som skall segla med oss några dagar och som kom till en flygplats i närheten.

Med bilen passade vi även på att köra runt på pyttesmå vägar i omgivningen och se på den spektakulära kusten och landskapet. Vädret har blivit sommarvarmt och det är en enastående frodig grönska kring de små välskötta husen. Man förstår att det är en välbärgad landsända, kanske för att de tar 9€ för en pannkana med en skinkbit och ett ägg på, bara för att det kallas galette. Gott är det i alla fall.

 

Kusten är riktigt stenig och det är mycket lätt att motivera sig att läsa tidvattenstabellerna ordentligt för att inte hamna på klipporna.

Det lämnas inget utrymme för att betvivla vi befinner oss i Frankrike.

 

 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *